Idag ser världen väldigt ljus ut. Letade volontär jobb på nätet och hittade ett mkt intressant sådant! Det är en park i Bolivia som ständigt behöver hjälp av ALLA, oavsett bakgrund eller erfarenhet. Man jobbar dagligen med att hjälpa djur som levt i fångenskap att återvända till frihet.

Blev så lycklig när jag såg detta! Och att dom tar emot alla! Och inte var det dyrt heller! Mest flygresan samt fickpengar som kommer att kosta. Så nu gäller det för mig att ta mig ner till london snarast, hitta ett jobb,  och jobba RÖVEN av mig minst sagt så att jag kan spara ihop tiill detta.

Att jobba som volontär är en dröm jag haft i år. Redan på min o Loffes tid för flera år sen sökte jag. Kom in på en intervju i Malmö men åkte aldrig dit PGA hur saker va i mitt liv just då.

Nu har jag världens möjligheter att göra detta! INGET binder mig kvar här. Jo såklart mina djur, familj o vänner. Men jag måste ut och RESA, få HJÄLPA och utveckla mig. detta är mitt kall och denna gången ska jag följa det! jag väntar på mail från dom så får se vad dom säger men enligt hemsidan ska det inte va några problem att bara packa väskan direkt och dra dit och göra en insatts mer eller mindre. De behöver ständigt volontärer så det är inga antagningar eller något sådant. SÅ nu är det bara pengar allt hänger på... Vill verkligen detta!

Börjar se hela grejen detta med att Robin valde att lämna mig som något bra. Nu ska jag följa mitt hjärta och göra nått jag verkligen brinner för, för förhållanden tär bara på en!

jag vill lämna Sverige idag!!! Man kan nog inte längta mer än jag gör just nu! :)

Kan intw hwla livet va som ett benzo rus? ÅÅh vad skönt det hade varit. Oj va ja måste skrivit massa saker ja inte minns till Robin igår (!) Äh vem bryr sig! Längtar till London, ska fan jobba röven av mig där nere. Drar redan nästa helg, HOPPAS jag kan då. Sara hade skrivit, skönt man har nån mer än syrran som man känner lite iaf :)

Kommer aldrig glömma robin helt. Kommer ju att komma hem ibland, och då kanske gå på fetser där han kommer att va, men ja ska klara detta! Jag har inget val! Tur i oturen att han gjorde slut. Men förbaskat skönt att få komma iväg utomlands iaf. Måste spara 30 000 kr till indien. det e mkt pengar! (!) Men sen ska ja ju va där 3 månader oxå.... Ja herregud! Ska det inte bli kvinna av mig efter detta ja då vet jag inte vad! Dessutom blir det kanske aldrig ens Indien. Ska sluta planera så mkt. Läste mina gamla dagboksinlägg. Planer, planer, planer. Ska spara iaf! sen får vi se va som händer efter London. Dit ska jag iaf det är bestämt! Och det känns bra!

Ok, äntligen börjar livet att klarna. Kuratorn ringde förut. Hon hade pratat med min klassföreståndare på skolan och berättat hur läget var med mig, att jag mår skit och inte kommer klara av att se honom varje dag i skolan, så klassföreståndaren hade haft förståelse och sagt det att ja ska skicka en ansökan till nästa höststart så får ja ett första tjing på att komma in! Känns underbart! Jag VILL ju verkligen bli sömmerska o hålla på med textil o kermaik, men det är ju omöjligt att härda ut o göra det när ja ser han varje dag. Så stark är jag INTE! Men nu har jag iaf möjligheten att göra detta nästa år ist. Så nu blir det London! Kollade nyss flygen, åker troligtvis nästa söndag! Bara han inser att han måste hjälpa mig med hyran. Visst, lägenheten står på mig, men det var ju enbart för att båda har betalningsanmärkningar o mamma fick gå in som borgenär. Jag hade ju aldrig flyttat till en tra för nästan 4000 själv? På pappret står den på mig, men det va vår gemensamma lägenhet och har karl lite jävla vett i huvvet så inser han att han måste hjälpa till med halva hyran för förra månaden, denna, och de tre kommande som det är uppsägsningstid på.

Så pass barmhärtig måste han väl ändå va att han hjälper till med det? Annars är han ju rakt igenom ond!

I vilket fall... LONDON! Har planerat denna resa i så många år, men aldrig kommit iväg pga förhållanden osv osv... Nu är katterna det enda som binder mig kvar eftersom jag fick det svaret ja fick från skolan. Bor gratis hos syrran och ska söka jobb lite överallt. Festa kommer jag ju inte att göra, utan det blir till att spara för sen i vinter vill jag till Indien! har tre kompisar som ska dit i vinter som jag kan möta upp :)

Är så glad att skolan sa att jag får en chans igen nästa år, sååå jäääävla glad! Bara pappa går med på att ha hand om katterna. har redan pratat lite med farmor och hon har sagt att hon också kan hjälpa mig.

Återkommer senare.... tjing!

SÅ. Då va allt över. Sagodrömmen är slut. Finito. Bye bye. Fick svaren ja sökt efter igår av honom. Bad honom gå in på msn och där klargjorde han att det aldrig mer kan bli vi, han ORKAR och VILL aldrig mer att det ska bli vi. Han är helt enkelt slutkörd för jag har varit för ansträngande att vara tillsammans med tydligen. JAHA! Men varför inte spottat ur sig det LIIITE tidigare ist för ett Abrubt hejdå!? Jaja, nu har jag fått mitt svar iaf, och kanske kan försöka gå vidare. Är fortfarande chockad att det blev såhär. Och när jag märkte att det var någonting med honom och han vägrade säga var det var? Hade inte det varit ett bra tillfälle? Känslorna han sa sig ha förra veckan stämde, men han orkar som sagt inte med min sjukdom. En sjukdom ja dessutom håller på att bli frisk ifrån och som han visste långt innan vi blev ett par att jag hade! Ger man sig in på så djupt vatten som han har gjort med mig så får man väl fan ta o va ärlig o säga om det är saker man mår dåligt över så att man kan få en chans att ändra på det? Visst, har nog lagt en del av mitt dåliga mående på honom... Men hade han bara NÅGONSIN sagt att han ansett det var jobbigt så hade jag förstått det! Vissa saker kanske man borde fatta själv men det gör man inte förän andra säger det till en! Dessutom va det aldrig min mening att lägga någonting på honom, det bara blev så. Och hade han mått dåligt så hade jag funnits där för honom!!!!!!!! Jahaja----Sagodrömmen e helt slut. Blir aldrig han och jag igen. Ja TACK kanske man ska säga för ärligheten iaf! Lite för sent dock men men... Jag mer eller mindre BAD honom ge oss en ny chans. Har ju fan kontaktat bå de kurator o psyk för nya mediciner samt satalsterapi. Men icke. Är arg på mig själv att jag sket i min kontakt i vintras NÄR ALLT VA SÅ JÄVLA BRA MELLAN OSS!!!!! Anser han ändå som en stor fet lögnare, som inte kunnat va ärlig från första början. Och som vägrar ge oss en ny chans, allt hade ju kunnat bli så mkt bättre om jag bara VETAT att han sett allt som en så stor börda! Trodde dessutom ja var med barn (!) Men mensen kom som tur väl var idag. Tack gode gud för det!

Ok, framtidsplanerna. Jaa hur fan ser dom ut egentligen! Eftersom ja inte kommer klara av att se människan varje rast i skolan så blir väl alternativet att hoppa av. Det blir aldrig som man tänkt sig. FYFAN! En månad. Super fin lägenhet. Sen - BORTA! Jaja lägenheten måste ju sägas upp omedelbart. Hoppas han är så pass smart att han fattar att han måste hjälpa till med hyrorna osv... Sen är ju då frågan. Vad gör jag om inte jag ska gå i skolan. Mitt alternativ. RESA! Resa bortbortbort! Precis som syrran gjorde när hennes pucko till pojkvän dumpdae henne för en annan, och sen friade till henne. Då stack hon. BORT! Och kom aldrig mer tillbaks (iaf inte för o stanna längre än ett par veckor) o nu bor hon i London. London har massor av möjligheter för mig... Så jag har redan pratat med henne och det finns ett alternativ att jag kan få flytta dit - omgående!! WIIIE! LYCKA iaf! Och sen frågade Linnea mig om vi ska ta Indien. Funderar. Varför inte!? VAD stoppar mig?! Bara jag får jobb direkt i London så kan jag ju kanske spara pengar eftersom ja bor gratis hos syrran, och sen dra ner dit!!!!!! ÅÅÅH lite bättre är det idag iaf! Men det visste jag att det skulle bli bara jag fick svar! Så...eh... TACK Robin. EHHH. Lite fel o säga det också kanske för jag  har då aldrig märkt att din mun haft dragkedja så det vatt så svårt för dig att tala ut? Men som sagt. Slutar Robin på skolan så kan ju kanke jag gå kvar. Men att glömma en person man älskar o som inte vill ha en, o att behöva se den människan varje dag... den går ju inte det säger sig självt!

Kuratorn på skolan ringde förut. Hon skulle kontakta mina klassföreståndare samt rektorn och se vad  dom har att säga om alternativet att jag börjar nästa år ist. Hon skulle lägga goda ord för mig, så har man tur så säger dom att dom har en reserverad plats till mig tills nästa år och iaf kan jag dra när som! Enda problemet är pengar....! HMMM det är liite ruttet! Men det löser sig!

BTW har mamma köpt en dator till mig! En dell, 19 i plattskärm o hårddisksminne på 160 =) Är jätteglad för det!

Börjar se Robin som en stor feg tönt nu. Som lovar saker han inte kan hålla, så vafan ska jag med han till? Had einte ens velat ha tillbaks honom nu om så väl han hade velat det-... Klarar mig utan patetiska små nollor med noll empati. hoppas han får smaka på sin egen medicin en vacker dag! Håll tummarna att skolan säger att allt e lugnt, för isf.. HEJDÅ SVERIGE!

Ytterligare en dag att vakna upp till detta helvete. Drömde om han inatt, att han svarat på mina sms, blev så besviken när jag insåg att det inte var så. Måste ha svar på frågor. Måste veta hur han kan säga att han älskar mig när han gör såhär. Vill veta om allt bara varit lögner. Om han egentligen hatar mig. För jag förstår inte hur man kan göra såhär om man inte fullt ut verkligen hatar någon. Just denna tystnad från honom. Denna nonchalans. Han borde ju vilja förklara saker och ting. Vem är han egentligen, känns som att ja aldrig kännt honom. Allt måste ju bara varit fejkat, annars kan man inte stå ut med sig själv när man gjort som han... Fattar inte. Vill bara sova!!! Men så fort ja vaknar är det omöjligt att somna om...jag minns när man haft en mardröm att han ska läman en, o vaknat upp o inte vetat om det va sanning eller inte, men sett han ligga brevid mig eller sitta vid sin dator. Fan vad jag önskar att det var så i detta fallet. Men det är verklighet denna gången, han har stuckit, o han vill inte veta av mig...

Ringde psyket nyss, måste ha min medicin, kommer inte klara detta utan den... Har försökt klara mig på ataraxen jessica gav mig förra veckan men dom e snart slut, o ja behöver mina xanor. Hoppas läkaren skriver ut dom. Ringde även Robin men inget svar. Fan vad jag önskar att jag kunde komma över honom...

15.13

Pratade nyss me psyk. Har både mitt xanor o atarax recept liggande på apoteket nu. Bara jag kan hämta ut dom, har ingen legitimation här ju! Hoppas det räcker med att mamma legitimerar mig...Har ringt han hela dagen. Inget svar. Tänker inte ge mig förän ja får mina svar! Man kan inte bara va så seriös med någon så länge, o sen bara "jaha hejdå"... jag behöver svar på allt. NÅGOT svar måste han väl ändå ha mer än att han mår dåligt?! Är det mitt fel då eller, eftersom det e mig han lämnar? Ärliga svar vill ja ha, sen får dom göra hur ont dom vill. Kommer aldrig kunna gå vidare om ja inte fattar hur och vad som hänt som fått han till att göra såhär.

Har ingen lust att festa mer. har inge lust att dricka. Har ingen lust att knarka, har ingen lust att träffa människor. Har ingen lust att träna. Ingen lust att gå till skolan, ingen lust att va hemma. Ingen lust att äta, ingen lust att träffa någon ny. Det enda jag vill är att han ska komma tillbaka till mig. Fast jag börjar tappa lusten till det oxå. För eftersom jag är så betydelselös att jag inte ens går att trösta efter allt vi haft, vad ska jag egentligen med honom till då? När han sårat mig såhär, vad ska jag ha honom då till? Trodde verkligen på oss så som han hållt på o bre på om att vi alltid ska va tillsammans. Vilket skitsnack! Drar o skiter fullständigt i mig en månad efter han lurat ner mig t skåne. Varför ljuger folk så mkt, finns det inga ärliga människor längre? Om man ber att få veta om en person tappat känslorna för en, men den personen vägrar erkänna att så är fallet, men allt annat tyder på det, hur ska man reagera då när man älskar som man aldrig gjort innan? saknad är det hemskaste man kan känna. det äter upp en inifrån.

Vaknade precis, vill inte alls vakna. Vill bara fortsätta att sova, slippa mardrömmar o sova mig genom hela livet... Åkte hem till mamma igår. Klarar inte att va kvar hemma som det är just nu. Vet inte alls hur ja ska klara skolan. Känns som allt kommer skita sig...

Kan inte sluta gråta. Tårarna sprutar hela tiden, nu när jag insett att det är slut för gott. Han vill inte vara tillsammans med mig, det gör så jävla ont!!!! Läste igenom alla bloggar han skrivit om mig, när allt var så bra och han skrev att han älskade mig så mkt som han aldrig älskat någon och att han alltid vill vara tillsammans med mig. Förstår inte hur jag ska kunna glömma honom. Allt är bara ett stort mörker. Saknar hans trygga famn så mkt att jag går sönder..Vet inte vad det blivit med mig. Har förlorat precis allt hopp. Va stark säger folk, vet inte hur jag ska kunna det. I 10 månader har jag ställt in mig på att vi alltid kommer vara vi för det har han varit så noga med att alltid säga, jag har blivit överöst med kärlek från dag ett, och nu finns han inte hos mig. Orkar knappt gå upp ur sängen mer än när jag sätter mig här vid datorn och skriver massa skit som säkert får mig att framstå som världens jävla miffo men det skiter jag i. För det gör så jävla ont och jag måste få skriva av mig..Förra veckan va jag så chockad och sen nu insett att det inte blir vi något mer och därför kan jag inte göra annat än att gråta. Gråta gråta gråta... Jag vill bara att denna jävla smärta ska försvinna!!!!!!!!

Allt känns skit idag. inte glad någonstans, bara massa ångest som gör att jag varken kan sova eller ätya eller någonting. Känner mig halv utan robin, saknar han så hjärtat går sönder.. Men han vill inte ha ett förhållande just nu och det är jätte ehmskt att acceptera för jag vill bara va med han, han e den enda för mig... Saknaden känns som en stor sten i mitt hjärta. Varför skulle det bli såhär!?!?!? Fan med, trodde vi alltid skulle vara tillsammans och så lämnar han mig... Saknar mamma så mkt oxå, och Linda o Jessica, vill inte va här!!!! Vet inte hur jag ska kunna klara skolan för jag är inte det minsta motiverad till det. har druckit HELA helgen, sådär cp mkt så jag bara mår ännu dåligare nu... Måste sluta dricka, men jag vet inte HUR! ska jag behöva bli tvungen att ta hjälp från typ AA!? Dricker mig så redlös, kan inte kontrollera mitt alkohol intag det minsta. Ska sluta gå på fester nu, ger mig ingenting alls längre bara ännu fler problem att tänka på... ÅH VAD JAG HATAR ALLT JUST NU!!! vill inte alls vara med om detta vill vill inte inte INTEEEEE!!!!!!!!

Är så jävla nerkärad i honom o så får jag inte va med honom, inte ens lite vill han träffa mig!! men han påstår att han älskar mig fortfarande...Älskar han så mkt, har aldrig älskat någon som jag älskar han o kommer aldrig att göra. Han är min stora kärlek men han e inte min... Vill fan bara dö