Alla inlägg den 25 september 2007

Av Fairy J - 25 september 2007 16:37

Jag är konstant trött. Efter att jag till sist beslöt mig för att gå och lägga mig igår fick jag överleva veckans panikångest attack. Jag ryckte som en galning och hade världens hjärt klappning. Så fort jag nääästan somnat ryckte det till i hela mig och jag nästan skrek efter luft. Kändes som hjärtat stannade varje gång. Har inte hämtat ut mina xanor än, men efter 3 atarax kunde jag till slut somna.


Har ringt hela dagen och försökt få svar från Ambassaden i England hur det egenrtligen ligger till med medicin intag i England. Det är ju trots allt narkotikaklassad medicin jag har, inte såå roligt att fastna i tullen!!

Fick någon sida, ska kolla lite nu....

Jag lukatr svett och är allmänt äcklig. Orkr inte bry mig.

Ska väl strax hoppa in i duschen, tänkte bara kolla lite teve först, sen ska ja ringa Maria oxå. Fan va ja saknar henne nu, längtar, om en vecka har jag anlänt ooohhhhhhh va skönt!

Saknar Jessi,,

~~~


Av Fairy J - 25 september 2007 03:19

Jag har svårt att sova. Somnar jag så kommer bara mardrömmarna.

Natten är värre än dagen. Sover dåligt, men när jag vaknar känner jag samma sak som nu. Att jag inte vill vakna. Bara fortsätta sova. Och drömma.

Vilket som är mest skrämmande vet jag inte. Natten vs Dagen.

Är paranoid. Tycker mig se saker överallt. Rädd för att vara ensam, så många ansikten som gömmer sig i skuggorna.

NEJ Johanna. Får säga till mig själv på skarpen. Fall inte nu. Du ska ju resa - allt blir så bra. Skit i sveken, skit i dina sönderstuckna fötter. Dom repar sig, det blir bra igen. Jag kommer bli trygg igen, jag behöver ingen annan människa att göra mig trygg!!

Eller?

Jag är kluven. fundersam, ständigt grubblande. VILL INTE. Jag är nog mest bara äcklad av livet just nu. Det har vänt mig ryggen igen precis när vi börjat skapa oss en relation med varann. Livet tycker inte så bra om mig har jag märkt. Men mina vänner lever, och min familj, och mina katter. Utan dom skulle allt rasa. Jag har stöd. Jag är älskad. Men det är konstigt för varför känns det som att alla bara vill skada mig?

Jag måste ut ur dimman innan den tätnar, för gör den det är jag förlorad.

Ovido - Quiz & Flashcards