Är fortfarande väldigt trött och både fysiskt och psykiskt rubbad sen förra veckan. Robins födelsedags fest är på lördag, han kommer inte hinna få sina pengar, allt e knas. Skitsaksamma känns det som just nu. Tycker mest bara synd om honom, själv vet jag inte ens om jag orkar/pallar/vill gå på nån fest. Sure, mysigt folk, skön musik, go stämning men helt ärligt e jag nog fan inte upplagd för ett stamp denna veckan. Vet inte vad jag vill men Piller finns i mitt huvud hela tiden. Benso, benso, benso. Får äta lergigan som om det vore godis. Bajs medicin, men det dämpar ju benso suget lite iaf, + ångesten, + sömnsvårigheten så dom e väl rätt OK ändå I guess.
Idag kommer Robins mamma hem till oss (!)<--------PANIIIIIIIIIIIIK (!)Usch, tvi, vele. Alltså, hon e underbar på alla sätt o vis men att träffa folk just nu? Göra gott intryck hos sin killes föräldrar? Att ha någon utomstående i sitt hem?? Fast nu är det ju faktiskt så att det inte bara är MITT hem utan även Robins. Glömmer det hela tiden. Man hade lixom vant sig vid att bo ensam.
Känner mig så jävla otrygg hela tiden. Känns som dom månaderna man byggt upp sig under bara raserats. Fast jag vet att riktigt så illa är det inte, för hade det varit så illa så hade jag inte orkat försöka på nytt så snabbt efter en motgång. Sitter ju trots allt här, i skolan o pluggar. Så lite kämparglöd har jag allt :)
En jobbig grej e att jag snubblade och gjorde illa foten ännu mer igår, jag vill ju börja träna god damn it! Känner att jag blivit så jävla fet...
Och så vill jag börja på orientalisk dans oxå. (HIHI) ne men seriöst. Låter fan nice. Photoshopen idag va kul. Ska bli roligt att lära sig göra om bilder o sådär..
Mina ögon ser suddigt och mina tankar börjar försvinna iväg. Ska ta en cigg.

PLUR