Ibland gor det fortfarande sa ont. Som att nagon krossar vad som finns i mitt innersta rum..

Ar inte sa stark jag vill utge mig for att va.. Det ar inte sa latt. Kanslor varker inombords. Tomhetskanslor.. Anger.. Allt ar mitt fel. Jag ar fel. Varfor varfor varfor... Ibland vill jag bara f a l l a igen. Falla for evigt, falla tills tid && rum slutat existera.

Tanker inte ens skriva ut kanslorna jag har inom mig.. Gor inte det langre. Ingen vet vad som kryper inom mig, skriker och vill ut. Det blir bast sa. Vill inte forstora for er, ni har redan fullt upp. Jag tar tag i det sjalv nu mera. Ord har redan notts ut under alla ar...

Imorn ar allt bra igen...